Dagbok V.33. 2004 - 

Hejsan.

Så var det dags igen för mig att efter tre veckors uppehåll, berätta vad som har hänt under tiden som jag varit borta från aktiviteterna i projektet. Jag möttes av samma ansikten men något brunare och kanske några kilon lättare efter det fysiskt ganska tunga jobbet. Vattennivån börjar normaliseras och det är betydligt lättare att jobba i vattnet. Verktygen har fungerat mycket bra, men slitaget är ganska stort eftersom sanden och stenarna har slipande effekt på materialet.

Arbetet med lekbottnar i Vettasjoki har avslutats för närvarande, en relativ lång sträcka av älven har fått ett stort antal lekbottnar och vi hoppas det ska visa sig att alla liter svett som har runnit ned i älven ska ge resultat. Som jag tidigare sagt så har vi koncentrerat oss på lekbottenjobb, men det finns tillflöden som inte är inventerade vilket innebär att vi kanske måste återvända till tidigare besökta områden, efter det att några av oss far ut på en inventeringsrunda i områdena. Det finns många mindre bäckar som man efter att ha pratat med de som bor i området måste åtgärda. Vi har också en hel del arbeten som måste göras maskinellt och har klart med grävmaskin, men i dom arbetena vill vi konsultera Tommy Nilsson på kommun.

Vi ska höra med Tommy om vi har möjlighet att låna elfiskenutrustningen eftersom vi har Hasse i gänget som är en av Sveriges mest erfarna elfiskare, och det skulle vara intressant för oss i gänget att få följa upp utvecklingen av yngel i dom bäckar där vi arbetat.

Lördag 14/8 Kl: 13.00 så ska jag och Hasse Wennström (Arb.led.) åka till Kääntöjärvi för att träffa och informera boende och utflyttade vad vi håller på med, man har alltså möjlighet att ställa frågor och också komma med förslag vad som skall göras. Vi är mycket glada att man visar engagemang och ställer givetvis upp på den här typen av info i andra byar.

Vi har sedan två veckor förflyttat oss till Ullattiområdet och där har vi väldigt mycket jobb eftersom området har många mindre bäckar som har sitt utlopp i Ängesån som är samma älv som Vettasjoki men byter namn från Valtionhaara och ner.

Vi började med Myllyjoki som är en ganska stor bäck som i sin tur har flera mindre bäckar som fyller på och behovet av lekbottnar finns för att naturliga bottnar har på många ställen slammat igen, med risk att eventuella rom inte har möjlighet att kläckas.

Bäckarna har ganska mycket av stora block, och det gör att storleken och formen på lekbotten varierar eftersom man vill behålla bäckens ursprungliga karaktär. På de flesta ställen så finns det ändå material för att luckra upp och få rätt storlek på bottengruset.
I området finns också en hel del skogsdiken som gör att det sedimenterar och vattnet är på vissa ställen ganska grumligt. Några av dikena rinner direkt i bäckarna och vi har eventuellt tänkt att göra översilningszoner som gör att utförsel av sediment minskar. (Översilningszon= Form av en tröskel som sänker vattenhastigheten och därigenom minskar utförsel)

Vi vill också påminna er om möjligheten att komma och titta vad vi håller på med, oftast är vi inte så långt ifrån bilväg, så hör av er till Hasse eller mig.

Folke Vid Källan
Redigerad den: 2005-10-11 13:42:47